Frostbiten (2006)

Men hallå? Varför har jag inte sett denna förut? VARFÖR!?

Jag trodde typ att det var nån form av stenseriös actionthriller (med vampyrer) men jag tror nog att jag blandat ihop den med 30 Days of Night. Frostbiten visade vara precis en sån där film som jag älskar.

En skräckkomedi med vampyrer? Underbart. En skräckkomedi med vampyrer PÅ SVENSKA? Ännu bättre. Visst, den är jättetöntig, och om man förväntar sig något i stil med 30 Days of Night (som jag INTE sett) så blir man kanske lite besviken. Men inte jag.

När filmen precis började så hade jag fortfarande inte fattat att det var en komedi (eller åtminstone att det var en film som inte var tänkt att vara en “riktig”, “seriös” film. Men sen efter en stund gick det upp för mig. Då blev jag glad.

Något som jag ofta reagerar på i svenska filmer är att det är så väldigt mycket enklare att “känna” om en replik känns onaturlig, jämfört med filmer på andra språk (även engelska, som jag annars anser mig ha ganska bra koll på). Så även i denna filmen.

Men det spelar som sagt inte så stor roll, eftersom filmen i sig inte kräver övertygande skådespelare på samma sätt som ett riktigt “drama” kräver. Manus är dock helt underbart. Samma sak gäller med Frostbiten som med Stieg Larssons böcker: det märks att upphovsmännen har haft riktigt roligt.

Det enda som jag “stör” mig på i filmen är Nour El-Refai. En del hatar henne. Men det gör inte jag. Jag har liksom ingen egentlig åsikt om henne. Men i den här filmen kändes hon väldigt malplacerad, och hon är verkligen ingen övertygande skådespelare enlig mig. Tyvärr. Men man kan ju inte älska allt och alla.

Skitsamma. Frostbiten är en av de absolut bästa filmerna jag har sett i år (helt klart topp 5, vilket är roligt eftersom det är den femte filmen jag har sett; haha). Men den kommer nog att förbli det även när året börjar gå mot sitt slut; ja, jag gillar verkligen sådana här filmer.

Nä, nu ska jag käka en macka, sen ska jag sova. Fyfan.