Twelve Monkeys (1995)

Kombinationen Terry Gilliam, Bruce Willis och tidsresor resulterar i en enligt mig fantastisk film. Hade Brad Pitt haft en lite större hade den ta mig fasen kunnat ha varit perfekt. Men Brad Pitt får spela galen och visa arslet och det gör han bra.

Twelve Monkeys handlar om fången James Cole (Bruce Willis) som skickas tillbaka i tiden för att ta reda på mer om det virus som utrotade större delen av mänskligheten år 1997 (Det är en film, faktiskt). Tyvärr är tidsresetekniken inte riktigt… stabil. Så det ställer förstås till det en del.

Som vanligt när Terry Gilliam är inblandad är det jättekonstigt mest hela tiden, men man har ändå inga problem med att följa med i vad som händer. Tidsresor har en tendens att orsaka ganska mycket… kaos. Primer från 2004 är ett utmärkt exempel på det. Det är inte en film man ska se om man inte gillar att tänka. Höhö.

Twelve Monkeys är en mysig film. Mysig är kanske inte det bästa ordet för att beskriva en dystopi, men vafan. Jag tycker den är mysig. Jag får en sån hemtrevlig känsla av den, vilket kanske är helt knäppt, men jag vet inte. Jag har kanske sett den för många gånger. Den är av mina absoluta favoritfilmer.

Jag menar, Brad Pitt är ju med i den. TJO!