Alltså, stämningen i den här typen av filmer är helt jävla oslagbar. Jag älskar det. Det är så härligt att kunna se en film som utspelar sig på en rymdstation kretsandes kring en främmande planet utan att få massa fula rymdvarelser och skitstora laservapen kastade i ansiktet hela tiden. Underbart.
Filmens titel syftar på planeten som stationen kretsar runt. Man har kommit fram till att det på den här planeten finns någon form av intelligens. Och på den vägen är det. Det händer liksom inte så mycket i den här filmen, samtidigt som det händer en massa hela tiden.
Allt och inget. Livet, döden. Det gamla vanliga. Och riktig science fiction. Utan fula rymdvarelser och skitstora laservapen som sagt. Man skulle kunna skriva uppsatser om den här filmen, såklart. Men det orkar jag inte. Klockan är ju mycket nu. Och livet är kort. Nån dag ska jag se remaken med George Clooney i huvudrollen. För den lär ju vara jättebra.
Gonatt.
Inlägg
0 kommentarer:
Skicka en kommentar