Moon handlar om Sam Bell, som arbetar på en månstation, där han överser produktionen av Helium-3. Helium-3 är nu för tiden den absolut främsta energikällan på jorden, och är anledningen till den fantastiska utvecklingen som de senaste åren har bjudit på. Har du missat det? Nåväl.
Av någon anledning arbetar Sam Bell helt ensam på stationen, med enbart den virtuella intelligensen GERTY som sällskap. Först tyckte jag det var jättekonstigt att han var ensam; det är inte särskilt logiskt och de borde veta bättre. Det fortsatte jag att tycka ända tills “vändningen” kom. Inga detaljer, men det hela förklaras ganska bra (även om det ändå inte är helt logiskt).
GERTY är väldigt underhållande. Det är helt omöjligt att inte dra några paralleller till HAL 9000 från 2001: A Space Odyssey (som jag anser vara en av de bästa science-fiction historierna någonsin, både boken och filmen; dessutom är den att av få exempel där filmen faktiskt kan anses vara bättre än boken). Som tur är GERTY aningen mera sympatisk än HAL 9000.
Just det… Sam Bell spelas av Sam Rockwell, en herre som jag förknippar starkt med Zaphod Beeblebrox, ända sedan han spelade just den karaktären i filmatiseringen av Liftarens guide till galaxen från 2005. Han gör en stabil insats i Moon, däremot är jag sorgligt övertygad om att det kunde ha gjorts ännu bättre.
Moon är en oerhört sevärd science-fiction film som jag rekommenderar jättemycket; mycket bättre än Avatar är vad den är. Nu ser jag fram emot regissören Duncan Jones kommande filmer. Han verkar veta vad han håller på med. Det gillar vi. TJOO!
Inlägg
0 kommentarer:
Skicka en kommentar