Andreas recenserar Julafton 2009

Idag är det Juldagen, även känd som dagen efter Julafton. Och vilken fantastisk dag det är att för att sätta sig och skriva en icke alltför seriös recension av årets upplaga av Julafton. Här kommer en sådan, på svenska:

Traditionskänslan:

Traditionskänslan är viktig för julen. Det ska liksom vara som det alltid har varit, annars blir det inte jul på riktigt. Kalle Anka är absolut inget obligatoriskt moment i vårt julfirande enligt mig, men det faktum att Anna Anka stod och skränade i köket förstörde lite av traditionskänslan.
Annars var det väl ganska “traditionellt”. Julafton genomfördes i vårt eget hem, precis som de senaste åren, och det fungerade bra. Noggrant utvalda släktingar deltog, lagom många och lagom högljudda.
Julklappsutdelningen fungerade också bra. Men det var något som inte var riktigt som det skulle. Det kan ha varit någonting med belysningen, men jag är inte helt säker. Kan inte sätta fingret på vad det skulle ha varit.

Betyg, Traditionskänsla: 8/10

Julmaten:

Ah, julmaten! Här har jag inte mycket att säga, egentligen. Utbudet var bra, och varierat. Det fanns något för alla smaker, och det som fanns där smakade bra. Janssons Frestelse är en höjdpunkt för mig, och syster hade lyckats mycket bra med den.
Om jag skulle klaga på något så skulle det väl vara skinkan i så fall. I vår familj är skinkan torr. Och det ska den vara. Både enligt mig, mor, syster och bror. Kanske även andra, men de är de enda jag vet helt säkert.
I år var den helt enkelt inte lika torr som den brukar vara. Inte för att den inte var väldigt njutbar, men den var ändå inte riktigt top notch. Inte som sillen, eller… JULMUSTEN. Julmust äger.

Betyg, Julmat: 9/10

Julklapparna:

Ah! Julklapparna! Det absolut viktigaste när man var… liten, men något som har sjunkit avsevärt i betydelse ju äldre man har blivit. Jag tycker helt enkelt inte om julklappar. Det är JÄTTEJOBBIGT att köpa julklappar till människor. Jag hade väldigt gärna gjort egna, personliga julklappar. Men jag orkar inte. Således är julklappar lite av ett stressmoment.
Men att FÅ julklappar är oftast lite roligare. Även om jag personligen tycker det känns jättejobbigt att människor ska köpa massa grejer till mig; jag har ju egna pengar? Nåväl.
I år fick jag inga fantastiskt dyra och exklusiva presenter. Men jag gick lite böcker, bland annat. Och böcker gör mig glad. Så julklapparna i år gjorde mig glad. TJOO!

Betyg, Julklappar: 9/10

Julstämningen:

Julstämningen under årets Julafton var trots allt ovanstående och det faktum att det låg SNÖ utanför fönstren inte på topp. Den största anledningen till att julstämningen inte riktigt infann sig tror jag beror på at vi helt enkelt inte hade “julpyntat” lika mycket som tidigare år. Men det var faktiskt rätt skönt. Tomtar är läskiga. Men julstämningen på Julafton blev såklart en aning lidande.
Enda gången då lite av den äkta julstämningen kom krypande var när vi satt och tittade på Kalle Anka och Lisbeth Åkerman. Men eftersom “vissa” i släkten tittade på Anna Anka ute i köket så blev det ändå inte riktigt Kalle Anka-stämning i soffan. 

Betyg, Julstämning: 2/10

Julafton 2009 i sin helhet:

Om man läser texten ovan och kikar på betygen jag har delat ut, så kanske man kan tro att Julafton 2009 var en riktigt Höjdarjulafton, förutom att julstämningen inte var riktigt på topp. Men nu är det ju som att julstämningen är antagligen den ABSOLUT viktigaste komponenten i ett lyckat julfirande. Och är inte den på topp så blir inte Julafton någon Höjdarjulafton.
Så det är med en aning vemod och med tankarna bland tidigare års Julaftnar som jag tvingas sätta ett enligt mig alldeles för lågt betyg på något som kunde ha blivit en riktig Höjdarjulafton (med SNÖ och allt!)

Julafton 2009:s Slutgiltiga Betyg: 6/10