Jag och min Musik

År 2008 släppte Lenka Kripac sitt första soloalbum, och ändå sen jag blev tipsad om en av hennes låtar har jag lyssnat väldigt mycket på det. Kort sagt så är varenda låt riktigt bra.

Innan Lenka vet jag inte riktigt vad jag lyssnade på. They Might Be Giants och Belle and Sebastian? Kanske. Men efter Lenka har mitt musiklyssnande förändrats väldigt mycket. Mera “radiovänlig” pop och mindre “rock”. Mera kvinnliga popartister och mindre medelålders män med glasögon.

Min musiksmak förändrades faktiskt väldigt mycket under 2009. Jag blev väldigt mycket mera medveten om vad jag faktiskt gillar, och varför jag gillar det. Sen började jag också bry mig väldigt mycket mindre om vad som är “coolt” att gilla och så vidare. Jag gillar bra musik, och inget annat.

 Det har lett till att jag upptäckt väldigt mycket ny musik, vilket också inneburit att jag inte har tid att lyssna på allt jag hittar. I synnerhet inte sen jag fick Spotify.

Och just därför är Lenka lite speciell. Hon har förföljt mig hela året. Det har nog inte gått en enda vecka utan att jag lyssnat på hennes skiva på bussen. Men jag har nästan bara lyssnat på bussen. Därför var det extra spännande att lyssna på den nu här hemma genom lite större, lite bättre högtalare. Jag upptäckte så mycket som jag missat när man suttit i bullret på bussen. Helt fantastiskt, va?

Ska bli spännande att se vad som händer under 2010. Mycket ny musik förhoppningsvis. Bra musik. TJOO!